Vintern-85 (eller 86) var jag och min kompis i London över jul- och nyår. Vi åkte båt till England och buss från båten till London. Vi kom fram tidigt på kvällen och efter att vi installerat oss på hotellet så började vi bli lite hungriga. Vi gick ut från hotellet och promenerade en bit tills vi hittade en restaurang som såg trevlig ut. Vi gick in där och åt och efter middagen så ville vi promenera lite till innan vi skulle gå tillbaka till hotellet för natten. Det var spännande att äntligen komma till London (jag hade varit där förut men inte min kompis) så vi promenerade och promenerade. Vi gick och gick och till slut kunde vi inte hitta tillbaka till hotellet. Två unga svenska tjejer i ute i London framåt sena kvällen. Vi var nog för stolta att fråga om vägen också. Pinsamt att prata engelska och pinsamt att gå vilse.
När vi så gick där kom en polisbil sakta, sakta körande förbi. Den strök efter kanten och körde tillbaka igen. Till slut kom det ut en polis ur bilen och frågade om vi behövde hjälp. "Ja, vi är från Sverige och kom hit idag. Vi gick ut och åt lite mat och nu hittar vi inte tillbaka till hotellet"-svarade vi lite dumt. Pinsamt?-Jaaa.De frågade vilket hotell vi bodde på och snälla som de var så körde de oss tillbaka till hotellet. På vägen dit sa de att den vägen vi gått på inte var en "bra" gata och att där brukade en del prostituerade hålla till. Tur vi inte visste det - usch.
Gissa om det kändes pinsamt att komma tillbaka till hotellet- klockan var nu frampå förnatten och dessutom komma hem i en polisbil första kvällen där. Vi var tvungna att ringa på dörrklockan så de kunde släppa in oss för hotellet hade ju stängt.
Nåja, vad lärde vi oss av det? Jo, ha alltid med en karta så du inte går vilse och var inte rädd för att fråga om vägen även om du inte behärskar språket jättebra. Gissa vem som resten av vistelsen i London gick med kartan i näven nästan hela tiden?
Och ja, det var min första och enda gång som jag åkt polisbil. Tack och lov *ler*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar