torsdag 3 april 2008

Jag ryser...


Ibland undrar jag verkligen vad det är för värld vi lever i. Detta stod att läsa på Aftonbladets hemsida igår:


"Nioåringar planerade lärarattack.


Vid en skola i Georgia, USA, tog en grupp nioåringar med sig en köttkniv, handbojor och eltejp för att attackera sin lärare.
Lärare upptäckte komplotten i fredags när en elev berättade att ett barn hade vapen med sig till skolan.
– Planen var att sätta handbojor på läraren, tejpa igen hennes mun och slå henne i huvudet med en brevpress, kanske också skära henne, sade Duane Caswell vid Waycrosspolisen".


Nioåringar!!!- de ska ju leka med dockor och lego och vara ute och bygga kojor i träd och cykla och rita och måla osv osv. Inte planera att slå, tortera, ja, kanske tom döda en lärare. Vad får de sådana saker ifrån? Ett barn på 9 år??? Varför börjar allt elände som detta i USA? Och hur länge dröjer det innan något liknande händer här i Sverige? Jag ryser vid tanken på hur våldet kryper allt närmare och allt längre ner i åldrarna. Verkligheten är inte som den skildras på film, i data/tv-spel eller i böcker. I verkligheten reser en människa sig inte till synes oskadd upp efter att ha blivit slagen och misshandlad, i verkligheten har en människa inte flera "liv". I verkligheten såras människor och dödas av slag och sparkar, i verkligheten har man bara ett liv.

Barn och ungdomar har inte samma förståelse för hur man kan skadas av slag och sparkar som vi vuxna har. Och barn och ungdomar har inte heller hunnit utveckla samma grad av empati som vi vuxna har kunnat utveckla under flera år. Därmed inte sagt att barn/ungdomar inte förstår något eller inte kan vara empatiska- inte alls. Många unga är väldigt empatiska, förstående och osjälviska- nej detta handlar om unga generellt. På samma sätt som man måste lära sig andra saker i livet så måste man också lära sig detta- man föds inte empatisk lika lite som man föds ond eller snäll.

Vi vuxna påverkas av det vi läser, ser på teve, ser på Internet , eller hör talas om, hur påverkas då inte barn och tonåringars sinnen av det som de läser, ser eller hör? Teve, Internet mm kan vara bra till mycket men de kan också vara till elände. För att inte tala om alla olika spel som finns. "Allt är tillåtet, men allt är inte till nytta för oss".






Inga kommentarer: