Har du dåligt samvete?

"Jag har nästan alltid dåligt samvete

och funderar starkt på att

begå några rejäla skurkstreck

som kan motivera det."

källa: Carl Hammarén

Ja, bli inte oroliga nu, jag har inga planer på att helt plötsligt ge mig in på en brottets bana om nu någon trodde det, jag har ingen kris och har inte heller förlorat förståndet.

Men orden ovan är så sanna. Visst är det väl så att man lätt drabbas av dåligt samvete för olika saker? Många gånger för helt omotiverade och faktiskt också ganska så löjliga saker. Man får "dåligt samvete" om man äter något onyttigt, om man inte tränar, för att man köpte något onödigt, för att man inte köpte en sak, för att man inte hinner med sina vänner som man borde, för jobbet, sin partner, sina barn, sina föräldrar, hunden, katten- ja, vad får man egentligen inte dåligt samvete för??

För min egen del, är det nog barnen som jag känner mest dåligt samvete för. Man vill så mycket men kan inte alltid uppnå det man vill. Jag får dåligt samvete om jag lovat något som jag sen inte kan hålla. Tex att köpa något som de önskat eller att göra något tillsammans med dem. Därför lovar jag sällan barnen något längre, om jag inte är hundra på att jag kan hålla det. Jag säger istället att "jag ska försöka, jag vill inte lova det ifall jag inte kan hålla det". Glädjen blir då så mycket större om jag istället kan förekomma dem med något som de önskat eller gärna vill.

Fast även där gör jag misstag, med dåligt samvete som följd. Som tex med min ene son. Jag lovade att han skulle få bli medlem på en spelsida på Internet, men eftersom han av olika anledningar kommit efter en del i skolan vilket påverkat hans betyg negativt så ändrade jag mig och sa nej. Jag sa att vi får se längre fram, men först måste han få upp sina betyg och sköta den biten- klarar han det, då kan vi diskutera det igen. Men hur reagerar jag, jo- jag får dåligt samvete för att jag inte höll mitt löfte till honom.

Jag får dåligt samvete när jag inte kan köpa eller göra det de vill, när jag köpt något nytt klädesplagg eller något annat "onödigt" jag vill eller också ibland behöver ha till mig själv. Jag har dåligt samvete för att barnen behövt uppleva en skilsmässa, att de två yngsta måste ha två hem att flytta emellan, att de känner en otrygghet i att behöva flytta varannan vecka, fast de inte vill. Ändå var det ju inte mitt val att skiljas, jag ville inte- men dåligt samvete- det har jag, fast jag ju inte ska behöva ha det för detta just. Logiskt??

Är det pga av att jag är kvinna eller mamma eller varför är det så tro? Varför brottas vi människor i allmänhet och kanske vi kvinnor i synnerhet med detta ständigt dåliga samvete?

Att ha ett samvete är bra och också nödvändigt i många fall, det är inte det jag funderar på utan varför detta ständigt dåliga samvete över saker och ting? Varför får jag dåligt samvete om jag tex äter en semla? Jag menar, jag har ju själv valt att göra det och får då också ta konsekvenserna av det. Samvetet ska hjälpa en att förhindra misstag så man slipper begå dem och även hjälpa en att korrigera ett felaktigt handlande efter att man gjort något man kanske inte borde gjort.

En del människor har ett mer "rymligt samvete" än andra. Dvs de tillåter sig själva mer innan de drabbas av dåligt samvete. Vi kan ta tex om man får mer tillbaks på växelpengarna i kassan, en person låtsas kanske som ingenting, säger inte något- tycker kanske att "det jämnar ju ut sig i slutänden ändå och affären går inte omkull med det". Nästa persons samvete skulle däremot inte alls kunna tillåta det utan den personen säger genast till och lämnar tillbaks det den fått för mycket.

Vi har alla olika grad av samvete- mer eller mindre, men något alla kan göra är att öva sitt samvete. Och det är väl bla det som man som förälder gör när man uppfostrar sina barn, eller hur?? Vi har alltså ett stort ansvar när det gäller att utrusta barnen med ett gott och rent samvete. Något som delvis är medfött men också delvis är inlärt.

Kanske ska vi försöka att sluta att ha så dåligt samvete för allt? Man mår ju inte bättre för att man har dåligt samvete för att man tog en portion till fast man inte borde, eller för att man åt en semla fast man borde gå ner i vikt istället. Inte heller mår man bättre för att man har dåligt samvete för att man köpte den där

onödiga grejen eller inte ringde någon man lovat.

Antingen får man göra något konkret för att lätta sitt samvete- tex: ring din vän som du lovat- jag lovar, du har en sak mindre att känna dåligt samvete för. Eller tillåt dig själv att bara känna dåligt samvete för de viktiga sakerna i livet istället, som dina barn eller att det faktiskt finns människor med verkliga problem som svält och krig nära inpå sig. Ta och fokusera ditt dåliga samvete på det, vad är då ett dåligt samvete för en semla?

Ja, det blev en hel del om samvete skrivet här, kanske är det mitt "dåliga samvete" som ger sig till känna för att kompensera att jag inte skrivit så mycket här på bloggen det sista utan mest kortare inlägg? Nåja, nu har mitt "dåliga samvete" för detta lättat lite- åtminstone för ett litet tag....