Höstdagjämning...

Höstdagjämningen är ett av de två dygn då dag och natt är lika långa över hela världen

Redan efter sommarsolståndet blir dagarna kortare på norra halvklotet.

Efter höstdagjämningen blir dagarna på norra halvklotet kortare än nätterna.

Höstdagjämningen infaller runt 20 mars på södra halvklotet och runt 22 september på norra halvklotet.

Vid skottår förskjuts tidpunkten ett dygn.

Källa: Wikipedia

Våffeldagen...

Du har väl inte glömt

att det är våffeldagen idag??

Vårdagjämning...

Idag är det Vårdagjämning...

vad innebär det egentligen?

Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.

Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt.

Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktion betyder att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen.

Vid vårdagjämningen är dagen lika lång på hela jorden. Efter vårdagjämningen blir dagen längre på norra halvklotet än på södra halvklotet

Meteorologiskt har vårdagjämningen ingen direkt betydelse.Den är ett led i den process där den inkommande solenergin till norra halvklotet ökar från vintersolståndet till sommarsolståndet.

Alla hjärtans dag...

Idag den 14:e februari är det som bekant Alla hjärtans dag eller Valentine's Day som det heter på engelska. Många firar den men kanske inte alla vet varför.

Alla hjärtans dag har sitt ursprung i traditioner kring helgonet Sankt Valentin som uppstod under medeltiden i Frankrike och England.

I 1300- talets England och Frankrike blev Valentindagen en fest för ungdom och förälskade, och parbildningslekar av olika slag var vanliga. Det var först då som helgonet som sådant började förknippas med kärlek. Under medeltiden uppstod där också en sed att skriva kärleksbrev med rimmade dikter till sin käraste, och senare på 1800-talet blev tryckta och utsirade valentinkort, ofta utsmyckade med sidenband och spetsar, populära. I dag är Valentindagen starkt uppmärksammad i alla engelsktalande länder, där kärleksbrev och små presenter brukar ges bort.

Olika berättelser med romantiskt innehåll har också kommit till. Enligt en av dessa var Sankt Valentin en kristen som levde i Rom på 200-talet och fick lida martyrdöden efter att ha trotsat kejsar Claudius II förbud att viga unga par. Innan han avrättades lyckades han smuggla ut ett kort till fångvaktarens dotter som han var mycket förälskad i: det första Valentinkortet och ursprung till seden att skicka kort denna dag. Valentin sägs även ha haft för vana att plocka blommor i trädgården och ge dem till älskande par. Detta påstås ha givit upphov till seden att ge varandra blommor på Alla hjärtans dag.

Den äldsta bevarade valentinhälsningen är från 1477, då den unga Margery Brew skickade en hälsning till sin trolovade som hon kallade sin "worshipful and well beloved valentine".

I Sverige har firandet av S:t Valentin och Alla hjärtans dag inte förekommit i någon större utsträckning förrän på 1960-talet, då det lanserades av kommersiella skäl och genom amerikansk kulturell påverkan. NK-varuhuset försökte lansera seden, men det tog tid innan firandet blev mer än det hjärtformade gelégodiset. Under 1990-talet tog dock firandet fart (kanske som en följd av uppmärksamheten i skolorna) och har funnits sin plats som Alla Hjärtans dag i den svenska högtidskalendern. Den kallas därför också Valentindagen eller Sankt Valentins dag.

Källa: Wikipedia.